Öppna lärresurser

Öppna lärresurser och utbildningar online ökar ständigt i omfattning. Detta är ett led i det vi kallar det livslånga lärandet. Vi blir aldrig färdigutbildade utan hamnar då och då i situationer där vi behöver lära mer och lära nytt. Att gå en kurs kanske t.o.m. i ett annat land, oberoende av tid och rum, lockar många. Det skapar också förutsättningar för de som annars inte skulle ha möjlighet eller råd till liknande utbildningar.

LLW (Lifelong LearningWeb) Här hittade jag t.ex. en kurs i bedömning för lärande. En kurs du kan läsa tillsammans med dina lärarkollegor kring bedömning och betygssättning.

Statens Medieråd har gett ut en kurs om MIK både för lärare och elever. MIK-rummet är en sajt för medveten medieanvändning.

Moderskeppet är visserligen inte gratis, här betalar du 99 kr/mån, som t.ex. Spotify. Då får du tillgång till alla deras utbildningar. Du kan lära dig hur din kamera fungerar, hur man redigera bilder i Photoshop och hur programmet Indesign fungerar. Det finns även några kurser som är gratis.

KHAN ACADEMY är en känd och mycket uppskattade tjänst för de som vill förkovra sig inom matematiken. Den startade redan 2006  Salman Kahn. Han har fått bidrag till sitt projekt av bland andra Bill Gates.

Fler resurser, OER Sverige (Open Educational Resources)

En annan förkortning är MOOC (Massive Open Online Course), storskalig öppen nätkurs, som kan läsas av många deltagare till en liten lärarinsats.
Free online courses for everyone:
MOOC -list
Coursera
Stanford
Harvard
An ultra-low-cost college degree

New Lifelong leraning modells

Digitala responssystem

Under kategorin lustfyllt lärande finns det idag en mäng gratistjänster på internet att använda i undervisningen. En del är mer lustfyllda än andra och en del lämpar sig bättre för utvärdering och exit ticet som det också kallas när läraren vill stämma av vad en elevgrupp lärt sig. Själv använder jag Kahoot i min undervisning för att befästa sådant som ibland anses både tråkigt och svårt. Ett exempel på det är bestämd artikel i tyskan, om det skall vara der, die eller das. Detta upplever eleverna ganska förvirrande först men när vi lärt oss de vanligaste reglerna så kör vi en Kahoot och då blir det mycket roligt. Får ofta höra att de vill göra det igen. Som lärare ser jag hur många som har rätt svar och om vi behöver prata om regler igen.

Exit ticket är ett begrepp som används ganska ofta numer i skolan och det handlar om att läraren vill få klart för sig vad eleverna lärt på en lektion. Kanske inte så viktigt vilken elev som lärt vad utan hur många i en grupp som förstått dagens lektion. Exempel på frågor man kan ställa är:

Tre saker jag lärt mig på lektionen.
Detta var svår det förstod jag inte.
Detta vill jag lära mig mer av.
Ett matte tal och eleven skriver svaret.
En grammatik fråga och eleven skriver svaret.
Osv.

Här nedan följer en lista på gratisverktyg som kan användas i undervisningen och en film till varje som visar hur man gör. Sedan är det din fantasi som bestämmer hur de skall användas i undervisningen.

Socrative
Så här använder du Socrative

Mentimeter
Så här använder du i Mentimeter

Todaysmeet
Så här använder du Todaysmeet

Kahoot
Så här använder du Kahoot.

Geddit
Så här använder du Geddit.
En till.

Plickers
Så här använder du Plickers.

Google formulär
Så här använder du Google form som exit ticket

AnswerGarden
Så här använder du AnswerGarden

LeraningApps – (Detta är ett program där man mer gör digitala övningar).
Så här använder du LearningApps

Framtidsspaning

Ibland när jag träffar lärare, lärarutbildare och studenter får jag höra kommentaren ”alla skolor använder inte digitala verktyg i undervisningen”. Med andra ord så tycker man kanske att det är onödigt att ödsla tid på att lära sig använda dessa verktyg i ett lärande sammanhang. Klart att det är omöjligt att sia om hur framtiden kommer att se ut och hur mycket digitala verktyg det kommer att finnas i Sveriges skolor. Gissa kan man men veta, nej.

Det jag kan vet är hur det sett ut, historien är lite lättare att vara säker på. Den skolan jag började arbeta på fick sin första internetuppkopplade dator 1996. Själv gick jag min första utbildning i IT och lärande på Pedagogen 1999. Våren 2000 gick mitt arbetslag ITiS och själv började jag som ITiS -handledare ht-2000. Sen dessa kan man säga att utvecklingen kring IT och lärande it inte avtagit. Jag kommer ihåg var vi började och vet var vi är nu. Jag arbetar i en kommun där det finns god tillgång på digitala verktyg för eleverna och de lärare som önskat har fått utbildning. Kan tycka att det var några sega år i början av 2000-talet, men i och med att tekniken blivit bättre och billigare har det på senare tid exploderat. Både med teknik till skolorna och bland lärare i de sociala medierna. Det vi också kallar det utvidgade klassrummet.

I Sverige har vi 290 kommuner och enligt statistik på Framtidens lärande så har idag 250 kommuner minst påbörjat arbetet med att förse kommunens elever med varsin dator. En del är redan långt framme där alla har var sin dator. Se kartan på deras sida.

Igår bloggade Stefan Pålsson om en ny framtidsforskning kring just it och lärande. Jag gillar verkligen hans blogg och detta inlägg handlar om det som jag tidigare tyckte var så svårt. Att sia in i framtiden om hur det kommer att se ut i våra skolor i framtiden. Här kan du läsa hela hans inlägg i den fantastiska Omväldsbloggen. Du kan läsa hela rapporten här, Horizon Report Europe, 2014 Schools edition. Om du inte har tid med detta just nu, så klipper jag in en liten del av texten här.

Låg digital kompetens och låga digitala färdigheter bland skolelever samt behovet att effektivt använda informations- och kommunikationsteknik i lärarutbildningen är de mest akuta utmaningar som dagens europeiska skolutbildning står inför, enligt en rapport som offentliggörs av Europeiska kommissionen och New Media Consortium, en amerikansk icke-vinstdrivande organisation för experter inom pedagogik.

Expertpanelen förutspår att molnbaserade datortjänster och datorplattor kommer att bli standard i många europeiska skolor inom ett år, medan lärande genom dataspel och en kombination av fysiska och virtuella miljöer kommer att bli en integrerad del av undervisningen under de kommande två till tre åren. Experterna anser att det kan ta upp till fem år att utveckla virtuella laboratorier eller distanslaboratorier samt för att utveckla strategier för att uppmuntra studenterna att ta en mer aktiv roll i utformandet av sin utbildning. 

Utvecklingen fortsätter och våra blivande lärare måste vara förberedda.